Försäkringskassan i hela Sverige

Smärttillstånd i ländrygg, med eller utan nervrotspåverkan drabbar mer än 80 % av alla människor någon gång under livet. Även om smärttillstånd i ryggen oftast har god prognos och många personer kan återvända till arbete inom 3-4 månader, får ett betydande antal individer långvariga smärtor förknippat med ett långvarigt lidande. Den totala kostnaden för ryggsmärtor i Sverige 1999 uppskattades till drygt 40 miljarder Skr.

Många med "ryggproblem" blir "förtidspensionärer" då de inte kan återvända till sina arbetsplatser, försäkringskassan utreder om man ansöker om eventuell arbetsskada. Då är det den enskilde som skall kunna bevisa att arbetet har haft en skadlig inverkan på personen i fråga.  

Försäkringskassan som har MAKTEN använder sig b.l.a av ett dokument "Ont i ryggen ont i nacken 1999) från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) en dokumentation som är framtagen för att påvisa evidensbaserad vård när det gäller ont i ryggen ont i nacken. 

Fk använder i dag nämnd dokument när de vill påvisa uppkomsten till "skadan" och då nästan alltid med påföljden att klienten blir utan ersättning enligt LAF.

Enligt SBU så är de förvånad över att Fk använder ett dokument som är framtagen för andra ändamål, "dokumentet skall användas för det som vi har tagit fram dokumentet till" säger min kontakt på SBU. någon samverkan mellan Fk och SBU om ont i nacken eller ryggskador finns inte, ej häller samverkar Fk på tvär professionell plan med Arbetsmiljöverket om belastningsskador.    

Om belastningsskador rapport 2007:6:  http://www.av.se/dokument/statistik/rapporter/STAT2007_06.pdf

Lite mer att läsa: http://www.av.se/teman/ergonomi/risker/               

                        http://www.av.se/teman/ergonomi/las_mer/

                        http://www.forsakringskassan.se/filer/publikationer/pdf/vgl0304.pdf

Försäkringskassan får diagnos OMU: Falsk rättsäkerhet, Otukt, Lömsk, Girighet, Lättja och Högmod

Tio små Medborgare ©  

 -         Tio små Medborgare gick i skolan, för en blev det ett mardrömscenario, och så var de bara nio  

-         Nio små Medborgare gick till arbetsförmedlingen, en fick jobb som kyrkoråtta, och så var de bara åtta 

-         Åtta små Medborgare gick till Försäkringskassan, en fick en amatörsintervju, och så var de bara sju 

-         Sju små Medborgare gick till psykologen, en fick mindervärdeskomplex , och så var de bara sex 

-         Sex små Medborgare gick till en läkare, en åkte runt i ett vårdsystem, och så var de bara fem 

-         Fem små Medborgare sökte bostadsbidrag, en fick inte ta upp helgbarnshyra, och så var de bara fyra 

-         Fyra små Medborgare ville ha hjälp av Socialen, en blev asocialare, och så var de bara tre 

-         Tre små Medborgare blev tagen av Polisen, en blev slagen gul och blå, och så var de bara två 

-         Två små Medborgare hamnade inom kriminalvården, en kunde inte fylla i frigivningsblanketten, och så vare det bara en 

-         En liten Medborgare sökte stöd hos Jo, myndigheten la ärendet i sin papperskorg, så nu vet han att han lever i "Ankeborg". ©

Myndighetens kloning av medborgarna 

Pressmeddelanden 

Samhällsvetenskap

Publicerad: 2007-12-17 10:07                           

Nya grepp i socialarbetarutbildning

– Det är hög tid att socionomstudenterna lär sig hur de skall undvika otillbörlig myndighetsutövning (OMU). I dag har de en alltför begränsad kunskap om olika funktionshinder, bl.a. neuropsykiatriska och vi som tillhör den gruppen blir inte alltid bemötta med respekt. I stället mår vi ofta ännu sämre sedan vi träffat en myndighetsperson.

Detta inlägg gjorde nyligen N.N, aktiv i föreningen Attention, när olika brukarorganisationer den 4-5 dec konfererade med lärare, forskare och studenter från 8 socionomutbildningar. Syftet var att diskutera hur brukarmedverkan i socionomutbildningen skulle kunna stärkas.

Konferensen markerade den officiella slutpunkten på ett uppmärksammat försök finansierat av Svenska ESF-rådet och Lunds Universitet, med stöd av BASTA arbetskooperativ på Södertörn. Försöket har gått ut på att ge möjlighet för personer med olika slags erfarenheter av marginalisering och utanförskap att delta på en poänggivande universitetskurs om social mobilisering och förändringsarbete vid Socialhögskolan i Lund. Deltagarna har studerat tillsammans med socionomstudenter under fem - sex veckor och då tagit del av varandras livserfarenheter parallellt med teoretisk fördjupning om empowerment, projektkunskap och socialt entreprenörskap. Kursdeltagarna har utvecklat förslag till projekt under temat ”Att skapa ett värdigare och rättvisare samhälle”. Dessa har senare bedömts av en kvalificerad expertpanel.

– Kursen har blivit ett lyckat experiment och en positiv upplevelse för deltagare som ofta har mycket dåliga erfarenheter och misslyckanden från sin tidigare skoltid och i olika kontakter med myndigheter. De tar nu med sig viktiga lärdomar hem till sina organisationer som drar nytta av medlemmarnas nya kunskaper och utvidgade kontaktnät, säger kursens föreståndare Cecilia Heule. Samtidigt får socionomstudenterna en unik inblick och förståelse för människor levnadsvillkor och de lär sig vikten av att bygga tillitsfulla relationer.

De kursansvariga försöker på olika sätt hitta långsiktiga finansieringsformer nu när basfinansiering upphör. Ett påtagligt resultat är att det på 7 andra socionomprogram i Sverige (Växjö, Kalmar, Örebro, Göteborg, Ersta-Sköndal, Östersund och Umeå) tagits fram lokala förslag på hur man kan samarbeta med brukarorganisationer för att tillföra kunskap till socionomstudenter om vad det innebär att vara mottagare av social service och att leva ett utsatt liv. Utbildningarna bedriver under 2008 ett pedagogiskt utvecklingsprojekt med stöd från NSHU (Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning) vilket stödjer genomförandet.

– Lärdomarna från detta utvecklingsarbete bedöms vara intressanta även för andra professionsutbildningar såsom lärare, sjuksköterskor och poliser. Frågan om hur man på bästa sätt skall kunna förbereda studenter för verkligheten utanför lektionssalen är närmast tidlös. Ytterst handlar det om hur ofta marginaliserade grupper ska bjudas in i samhället och i vilken utsträckning som deras kunskap värderas, säger Verner Denvall, docent i socialt arbete vid Lunds universitets Socialhögskola.


En artikel från projektet finns att ladda ned elektroniskt via http://www.soch.lu.se/images/Socialhogskolan/WP2007_1.pdf

Kontakta gärna Cecilia Heule, 046-2220554 Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den (kursföreståndare), Verner Denvall, 046-2229425 Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den (NSHU-projektet), Arne Kristiansen 046-2229331 Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den (artikel) eller N.N på omyndigheten.se för mer information.

Ulrika Oredsson

Handläggare Jan Björklund  Utbildningsdepartementet Stockholm  

Fördömande i betygen blir verkligheten 

Alla elever på högstadiet och gymnasiet ska få skolk inskrivet i sina betyg. Till vårterminen 2010 eller 2011 kan förslaget bli verklighet, säger utbildningsminister Jan Björklund (fp) till Svenska Dagbladet.

Halleluja ......... för MAKTEN nu har myndigheterna hittat ytterligare en väg i hur myndighetspersonerna skall bli av med sin skuld och skam, när de lägger in "skolket" i elevens betyg.

Den ogiltiga frånvaron ska redovisas i elevernas terminsbetyg, men inte i slutbetygen.

Borde det inte vara så att betygen var ett mätinstrument i hur skolpersonalen lyckats med sitt uppdrag? Sen skrevs in i deras arbetsbetyg alla elever som de misslyckade att hjälpa!

Att regeringen vill skriva in skolk i betygen är känt sedan tidigare. Men nu kommer alltså beskedet att det ska bli obligatoriskt.

Borde det inte vara obligatorisk att alla elever fick möjligheten att klara skolan? NOLLVISION har vi hört tidigare, många myndigheter gillar ju detta ord men tydligen inte när det gäller barn/elever

Först måste dock detaljerna utredas vidare, till exempel vad som ska räknas som skolk och om regelverket ska skrivas in i skollagen eller gymnasieförordningen.

Hur hade det varit om myndigheterna i stället utrett sitt eget ansvar? Tittat på sina egna misslyckande och hur de sen skall kvalitetssäkra sitt regeringsuppdrag utan att de känner skuld och skam när de inte klara av sitt regeringuppdrag.

I Stockholms stad är systemet med att skriva in ogiltig frånvaro i betygen redan infört.

Ju större man är desto fler mår dåligt så det är inte konstigt att Stockholm redan har börjat med skuld och skam saneringen inom skolpersonalen på skolorna.

Klart Jan Björklund får OMU diagnosen som Högmod, falsk ödmjukhet och lömsk